|
このページはEtoJ逐語翻訳フィルタによって翻訳生成されました。 |
(English text その上の 負かす／撃墜する)Andersson föddes 1877 på Kungsholmen i Stockholm och sattes tidigt att arbeta på Kungl. Myntverket, där även fadern var verksam. Där trivde han inte, och som femtonå（犯罪の）一味 började han på Tekniska skolan, vars överlärare Kaleb Althin ドッキングする／減らす／ドックに入れる tyckte att unge Andersson lämpade sig bättre för karikatyrteckning än för möbelritning. Andersson började på kvällskurser i teckning. Längre fram blev han också kamrat med Carl Milles.
1897 slutade Albert Engström på skämttidningen Söndags-Nisse för att starta sin egen tidning Strix, och Hazze Z som just börjat på bladet sökte nu efter en efterträdare till Engström. I precis rätt ögonblick klev Oskar Andersson in på redaktionen för att ビザ sina teckningar.
Mellan 1902 och 1906 gjorde Andersson ett tjugotal avsnitt av sin berömda "Mannen som gör vad som faller honom in". Andersson läste också med nöje andra seriepionjärers alster, som Richard Outcaults "The Yellow Kid", som startat redan 1896.
Den värld Andersson målar upp i sina serier och teckningar är förstås en svunnen tid av grosshandlare och punschbaroner, men andan, associationsrikedomen, galghumorn, liksom tvehågsenheten inför den tidens nya teknik gör honom närmast till en med oss samtida. Eller kanske frammanar det extrema, det förvridna - eller varför inte karikerade - alltid en essens av något evigt mänskligt.
Möjligen förvånar det ingen att Oskar Andersson tog sitt liv. Han blev med åren allt mera svårmodig. Den sista teckning han gjorde hette "Hur ett barn ser världen".
Only six years after Richard Outcault had given birth to "The Yellow Kid", the Swedish 漫画家 Oskar Andersson created the first Swedish comic （土地などの）細長い一片, "The man who does whatever he fancies", in 1902. Andersson only 完全にするd appr. 20 （土地などの）細長い一片s, and most of his work consists of 風刺漫画s for the Swedish comic magazine Söndags-Nisse, to which Andersson 与える／捧げるd between 1897 and 1906.
Andersson's style is absurd, いつかs grotesque, and his approach is very modern, for example in his commenting on new 科学（工学）技術 and the 概念 of time. Maybe it was this ambivalence that grew into a melancholy so unbearable that he took his life in 1906, at the age of 28. His last 製図／抽選 was 肩書を与えるd "How a child looks upon the world".