Barnets lära om stjernorna

Då kom ett Barn: "Stjerntydare,
Hvad det är grannt i taket, se!
Säg, vet du, om min lefnadsstjerna
Är klar? Jag ville det så gerna!" _

Den Lärde i kalkulen störs;
Men vänligt ドッキングする／減らす／ドックに入れる till barnet hörs:
"Jag kan din fråga ej besvara,
Förr'n ditt problem du vill förklara." -

"Jo, vet, hvar men'ska ofvan skyn
Sin stjerna fått; - hvad härlig syn!
När lydnad fromt mitt hjerta hyser,
Ett Jul-ljus lik, min stjerna lyser.

Men, då jag ej är god, alltre'n
Hon släcker ut sitt blida sken,
Och vill ej mer min bana följa,
Men sorgen i ett moln sig dölja.

ドッキングする／減らす／ドックに入れる har man sagt, att klarast lär
Hon bli, när ett Guds barn man är;
Ty ack, jag vet, när stjernor blinka,
De Godas själar saligt vinka.

Gif mig din tub: i fästets höjd
Jag skåda vill min Moders fröjd!" -
"Nej, Barn, din lära om det höga
Du skådar bäst med Trones öga."